Frustrerande!

Varför slutar det alltid såhär? Man blir en av alla dessa super entusiatiska människor som bestämmer sig för att börja träna flera dagar i veckan efter juletids alla feta frosseridagar. Jag var så övertygad att gymmet skulle hålla i sig den här gången, men nej! Så snart en rutin bryts, så bryts en annan och tillslut drabbas träningen också....and trust me, jag e grymm (!) på att bryta rutiner i min vardag. Bara så trött på det här just nu. Riktigt riktigt frustrerande!!

Matlagning ?

Jag har alltid vart den som gömmer sig så fort det finns en risk att tvingas laga mat- då framför allt när man var yngre. Nu när man Måste laga maten själv så har jag gjort allt så enkelt som möjligt.
Men senaste tiden har jag börjat få ett intresse för att prova nya saker, lägga lite tid på maten, detta i samband med ett påtvingat intresse i att ta tag i träningen.
Kommer på mig själv att för tredje kvällen i rad- bläddra igenom olika hemsidor i jakt på intressanta , nyttiga recept.

Borde jag vara stolt över detta nya intresse eller är det ett ålderstecken som visar på hur min framtid som medelålders kvinna med fjärilar i magen vid tanken om det kommande numret av "Allt om mat" ?

Hur som helst, mat och träningsdagbok har införts och jag har bestämt mig för att sluta förstöra min kropp med dagligt intag av allt för mycket kolhydrater i form av billig pasta.

Can't taste

Selfish. Heartless? I am the ego herself. Carry the world on my shoulders?
That world is just a tiny fucking piece of mud compared to your bigass field.
Your pride? Eat your crops. I'm bulimic.
I cant taste that shit anymore.

Human tissue: Take a bite?

Filled. So full and my lungs do not breathe oxygen.

I’m leaking, suddenly, the satisfaction
Body fluids. Tasteful- Awful- Delivered and recycled.


Demolished.

Splintered mountains find themselves in smaller pieces
Stone; all they want is to share
the fake happiness of this final product

Perfection.
Begging “please just blow me” (Create me).
I will not make you sober, but it is okay.

Obey!

The GAD-philosophy

Åh herregud, är det en komet!!? Jordens undergång, vi kommer dö allihopa !!!


...uhm, jaha bara lampan från en hög tv antenn lång där borta. Visste jag väl *svetten rinner längst pannan*.

Nej jag har inte ätit något alls idag. Det kan börja brinna när man använder plattan, eller åtminstone så börjar alarmet tjuta av oset från det kokande vattnet. Jag hatar ju det ljudet (grannarna också, vill inte störa grannarna med mitt misslyckande!).
Och tänk om det inte går att stänga av brandvarnaren sen då? Vad gör jag då?

Dessutom får jag ångest av köksfläkten.

Tvättat? Nja, alltså… jag var osäker på hur man vrider på kranen så att vattnet rinner som det ska till tvättmaskinen. Jag menar, tänk om någonting går fel.
Vatten överallt, förstör maskinen, EXPLOSION. Brand!

Åh herregud vi kommer dö allihopa !!!

Väntar i bilen. Orkade inte följa med och handla. Rastlöst bitande på nagelbanden. Men... vänta nu, vad är det där? *tittar ner på golvet vid förarsätet*
Orangeaktigt ljus ligger som strimmor längst golvet. En reflektion from gatulampan utanför? Lutar sig tillbaka men tanken slår till som en knytnäve i magen. Det är rök !! Eller åtminstone ånga, eller någon sorts gas?? Vad gör jag nu??
Sitta kvar här, andas in ångan? DANGER *varningslampan lyser allt för starkt och jag blir bländad*. Måste se närmare. Böjer sig fram och inser att det bara är ljuset från gatulampan utanför.

Ljusreflektioner består inte av rök. Jag skäms över mig själv.

Idag är det mycket folk i affären. Men det här går nog bra. Självsäkra steg framåt.
Ärenden avklarade, äntligen! På väg ut från köpcentret. Plötsligt sticker det till i armen. Något stack mig?? En spruta? Var det någon som just stack mig med en spruta, full av dödliga kemikalier?? Smittad med någon sjukdom??

"....jag lovar, det var ingen som stack dig!!! Tro mig!! " *ett lugnande leende på hennes läppar*

Jag tror fortfarande att jag är förgiftad. Döende.

------------------------------------------------

Diagnos: Generaliserat ångest syndrom.
Prognos: Vi kommer dö allihopa !!!

Marquis de Sade

If Nature denies eternity to beings, it follows that their destruction is one of her laws.

Now, once we observe that destruction is so useful to her that she absolutely cannot dispense with it from this moment onward the idea of annihilation which we attach to death ceases to be real what we call the end of the living animal is no longer a true finish, but a simple transformation, a transmutation of matter.

According to these irrefutable principles, death is hence no more than a change of form, an imperceptible passage from one existence into another.

-Marquis De Sade-

Kundtjänst.

Lånad bild: www.impactfactory.com

- Försäkringskassan.
...samtal....

- Ja okej, men då måste du kontakta din handläggare.
klick.

Leta telefonnummer.
...telefonkö.

en signal.

"den du söker är inte i tjänst och kan inte ta emot några meddelanden".
klick.